Vi ska gå på Farfars begravning.
Det är jobbigt när en människa som funnits där hela ens liv plötsligt inte finns där.
Jag har fortfarande inte greppat att han är borta.
Det kommer nog att komma idag. När jag ser Farmor själv.
Farmor och Farfar hann vara gifta i 70 år och har inte en enda gång gått och lagt sig osams. Det är häftigt!
De gjorde allt tillsammans.
Tex på Torsdagar så städade de.
Tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar